Idag blev det inget bad i boden, vi for till Luleå på leos lekland istället. Och jag kan säga att det var en lyckad dag!
Edwin blev som en ny liten kille när vi kom dit. Innan vi kom fram hade jag föreställt mig att han skulle vara rädd och bara vilja vara i famnen som sist när jag och mamma var där med honom. Men han hade så otroligt roligt från första stund. Han var inte det minsta rädd, han skrattade från första stund vi kom dit till vi begav oss hem.
Han älskade att krypa omkring, kasta bollarna och hoppa i hopptälten. Han ville inte därifrån. Oj så lycklig jag kände mig. Han lekte och ville klättra, han utmanade sig själv och verkligen älskade att vara där. När det var dags för lunch åt han som en liten varg. Jag satt och tittade på honom och tänkte på så oerhört glad jag kände mig för detta som kanske för många andra inte verkar så märkvärdigt. Men för Edwin är det ett jätte stort steg frammåt. Att träna motorik och att vara bland springandes och hoppande barn. Detta hoppas jag kommer gynna honoms framtid på dagis. Nu framöver ska han vara på dagis varje dag, fastän jag inte jobbar. Det räcker med en liten stund bara för att få in rutin på det hela. Och jag vill tacka mamma,syster och svärmor som ställer upp och hämtar honom så han ska slippa vara där allt för länge på dagarna då jag har mina dagturer. Det är värt så otroligt mycket både för Edwin och mig. Inga ord i världen kan tacka er nog.



Så här glad blev jag av Leos lekland:)











Dags för en behövlig lunch!



Igår på lilla julafton i korsträsk. Massor med god mat och söta små barn :)

Imorgon är det en ny vecka igen. Jobbar alla dagar förutom torsdag, pluss helgen då.
Nu sitter jag och sambon och dricker glögg, men jag ska börja avrunda denna tredjeadventskvällen.