Nej jag är ingen björn som gått i ide, jag har bara inte haft tid att skriva, eller jag har inte prioriterat den lilla tid jag haft åt att sätta mig vid datorn helt enkelt.

Denna vecka har vi bott hos mamma och pappa för att vara hund och eldvakt. Pappa jobbar långa dagar och mamma är inlagd på rehabilitering i Boden på Garnis vilket jag tror jag nämnde tidigare. Men imorgon kommer hon hem och vi har alla längtat efter henne, tror även att hon längtat efter oss :) Idag beslöt vi för att överraska henne så jag, Hanna och Edwin styrde kosan mot Boden, knackade på mammas dörr och ställde Edwin framför dörren, själva gömde vi oss bakom. Oj vad hon såg häpen ut, hon blev så chockad och förvånad över att lille Edwin fanns framför hennes ögon. Så det blev en lyckad kväll för både oss och mamsen. Min mamma har en ryggskada som innebär att en del av hennes koter är stumma, de rör sig inget när hon rör sig, detta i sin tur medför att hennes muskler får jobba och slita jätte hårt runt dessa koter och det skapar smärtor i nacke, huvud och rygg. Hon har även något som heter Fybromyalgi, det är en svårbeskriven sjukdom då det idag inte finns direkta symtomer som kan ställa diagnos. Läkare har lite olika teroier och bedömmer lite olika, men i stora drag handlar det oftast om att man har ont i kroppen på vissa speciella punkter, man kan även ha "allmän sjukdomskänsla" i kroppen fast man inte är sjuk. Ja det är en blandad kompott helt enkelt. Jag skulle önska henne för allt i världen att hon skulle få bli kvitt detta, men det är något hon måste leva med. Tycker bara så synd om henne då hon vill göra så mycket men att all denna värk ska sätta stopp. Eller ingenting sätter egentligen stopp för min mamma, hon är en riktig kämpe som kämpar in i det sista.

Jag var in och handlade på konsum för någon dag sen, kön var lång och bakom mig stod två (för mig okända) kvinnor och diskuterade en ganska intressant fråga som jag nu har enligt mig själv svar på. Dessa kvinnor diskuterade varför människor bloggar, hur man kan finna det intressant att lägga ut bilder på vad man äter, köpt för kläder/underkläder, hur mycket man väger osv, dom tyckte även det var hemskt att lägga ut bilder på sin familj och sina barn. Dessa två kvinnor har antagligen ingen anledning att behöva blogga, för jag kom fram till att jag bloggar verkligen av en smart anledning. För det första är det jätte kul att kunna tipsa andra människor om saker och ting då jag själv tycker det är jätte skoj att bli inspirerad av andra som bloggar och lägger ut bilder på allt ifrån heminredning till kläder. Det kan tändas en ide som jag själv spinner vidare och gör något av. Men nu till det viktigaste av allt, jag har världens största släkt, som innehåller allt ifrån 22 kusiner till fem fastrar, fem farbörder, en moster och en morbror. Denna stora tjocka släkt (en del av dom) följer min blogg för att kunna ta del av Edwin och hans utveckling då de inte hinner se honom så ofta. Då är min blogg alldeles underbar, för jag kan visa så mycket till så många på ett enkelt sätt.

När jag stod där i kön och lyssnade på dessa två kvinnor tänkte jag att smaken den är verkligen som baken (den är delad)

Jag har suttit och kikat runt på barninredning, jag vet precis hur jag vill ha i Edwins rum. Jag ska måla en vägg i petrol och resten i äggskalsvitt. På den färgade väggen kommer jag köpa stora träbokstäver i olika färger och skriva Edwins rum med. Kommer bli så fint (tror jag iaf) Här har jag hittat en jätte söt mätsticka som jag tror att jag ska beställa. Den hänger man upp på väggen och blir både en inredningsdetalj och måttstock i ett :)

Nu ligger Edwin och sover gott. Han ligger i förrådet, så nu har jag verkligen användning av babyvakten vi fick i julklapp.

Nej nu har jag skrivit klart för den här gången, imorgon väntar kycklingsalsa hos min faster Maria :)