Inatt har jag min sista natt för den här perioden och det känns jätte skönt att vara ledig i helgen. Jag hoppas på bra väder så vi kan vara ute och leka. Edwin är så förtjust i att cykla och även att åka med morfar i cykelkärran.

Igår kväll hade jag inte alla hjärnceller hemma då jag av någon anledning tog bilen på jobbet. När klockan slog 06.15 slog det mig att samme skulle skjutsa Edwin på dagis och bilen hade jag tagit. Hans buss skulle gå 06.50 och där satt jag och kunde inte lämna jobbet förrens dagen skulle komma. Som tur var hade vi barnvagnet i trapphuset och inte i bilen så samme sprang med Edwin i den, tog bilen och skyndade till dagge. Samme hann precis, men en minut senare och han hade missat bussen. Tänk så tokigt det kan bli...

Jag har alltid haft lätt för att sova bra men sen jag fick Edwin har jag börjat sova ännu bättre vilket jag inte riktigt trodde var möjligt. I veckan efter mitt andra nattpass smög jag in och tänkte att jag skulle lägga mig i Edwins rum så han skulle slippa se mamma och sen måsta fara på dagge direkt. En tunn liten matta med lite kuddar på under den gröna vackra himmelsängen la jag mig på och somnade på två röda. Jag sov som en stock och undrade hur det var möjligt när jag slog upp mina gröna. Solen lös in i rummet och jag hade inte sovit så gott på länge. Inte en enda krämpa trots det hårda underlaget. Men vad gör man inte för sin lille parvel.

Den här söta SVEA dressen fick Edwin av mig idag, och han var bara för söt i den. Älskar dessa mjukisdressar.